karate terminologi


Dachi-waza = ställningar |Tsuki-waza = knytnävsstötar | Övriga seiken-tsuki:
| Uchi-Waza | Uke-waza = blockeringar |Blockeringar med öppna händer: |Kumite vokabulär
| Övriga karate termer | De japanska räkneorden: | Karate ord


Man behöver definitivt inte studera japanska för att lära sig karate. Att rätt förstå den japanska
karate-terminologin hör däremot till studiet av karate och det är inte mer invecklat än att vem
som helst med intresse för ämnet kan lära sig det utan att bedriva språkstudier i egentlig mening.
Låt oss börja med uttalet. I stort sett kan man uttala de japanska orden enligt tyskt och italienskt
mönster, i regel ej engelskt, det finns dock några undantag, och ej heller franskt.
Dubbelt w förekommer endast framför bokstaven a och uttalas som i engelskan, ex. kata Wankan.
J uttalas som i engelska "George", t.ex. jodan = hög nivå.
Ch uttalas som i engelskans "church",
ex. chudan = mellan nivå.
Övriga bokstäver kan uttalas som i tyskan eller italienskan med följande
få undantag:
F förekommer endast framför u och uttalas som en blandning mellan F och H.
Det frambringas
mellan lapparna utan att framtänderna medverkar, ex. Fudodachi = orubbliga ställningen.
R är en blandning mellan tungspets-r och L-ljud. Det kan fuskas till som ett rullande tungspets-r,
men med endast en rullning, ex. roku = siffran 6.
Y uttalas som ett svenskt j.
När en vokal skall uttalas lång sätter man en streck ovanför. Undantag är vokalen "i", som
i stället dubbeltecknas, t.ex. ordet ii, som betyder bra. Av typografiska skäl kan jag här tyvärr
ej ange det långa vokalljudet med streck ovanför.
I vissa ord blir ibland vokalen fullständigt utan betoning, så att den i det närmaste blir ljudlös.
Detta markeras genom en båge ovanför den tonlösa vokalen i uttalsbeteckningen, och betyder
att man helt enkelt hoppar över ljudet. Ex. tsûki som uttalas tski. Denna båge brukar endast
sattas ut där man vill informera speciellt om uttalet, t.ex. då man möter ordet förstå gången
i en ordförteckning.
När en dubbelkonsonant ingår i ett ord, så betyder det att ifrågavarande konsonant blir kraftig
i uttalet och att den uttalas med fördröjning som i finskan. Ex. kata Tekki.
Det viktigaste om uttalet har nu berörts och vi går nu över till ordförklaringar.

Dachi-waza = ställningar
Waza betyder teknik och användes för att indela de olika teknikerna i grupper.
T.ex. keri-waza = spark tekniker, nage-waza = kast tekniker osv.
Dachi betyder ställning. När ordet samman skrives med ett annat ord ändras uttalet till dachi.
Här nedan följer nu en förteckning på de olika karateställningarna. Kom ihåg att tachi-waza endast
omfattar fötternas och benens ställning. När det gäller överkroppens och armarnas och händernas
position så talar man om kamae.
Hachiji-dachi: Vanlig övningsställning med ca 35 cm mellan hälarna och fötterna utåt vridna i ca 45° vinkel.
"Hachi" betyder åtta och "ji" betecknar klockslag, alltså klockan åtta ställning. Syftar på att fötterna står som
klockans visare kl. 8.
Heisoku-dachi: Fötterna helt ihop. En ofta använd ställning då man övar sparkar. "Hei" betyder ungefär
stängt och soku fot. Syftar alltså på att det inte finns någon öppning mellan fötterna.
Zenkutsu-dachi: Den stelaste av alla karateställningar. Höftbredd mellan fötterna och ena foten
långt framför den andra. Tyngdpunkten huvudsakligen på fram foten. "Zen" betyder framåt och kutsu fot. Zenkutsu-dachi är en slutposition.
På engelska forward stance.
Kokutsu-dachi: Nästan lika lång som zenkutsu-dachi, men ingen bredd. Tyngden huvudsakligen på bakbenet.
"Ko" betyder bak eller back. På engelska "back-stance".
Kiba-dachi: Hästridarställning. Mycket bredbent ställning utan längd, endast bredd. Fötterna parallella.
Den starkaste ställningen i sidled. Namnet syftar på att man sitter i ställningen som på en hästrygg.
Sochin-dachi: betyder fastrotad ställning. Kombinerad zenkutsu-kibadachi.
Neko-ashi-dachi: Kattbenställning. Neko betyder katt och ashi ben. Ingen bredd, ena foten strax
framför den andra. Hela tyngden på bakbenet.
Fudo-dachi: Den starkaste av alla karateställningar i alla riktningar. Ställning ca 30 grader mellan främre benet i Zekutsu-datchi och bäkre benet i Kiba-datchi. Betyder orubblig ställning. Ställningenutvecklades av Shihan Taiji Kases tränare Yoshitaka Funakoshi och förfinades av Shihan T. Kase. Det tar många år att behärska denna ställning. Grundställning för Dan grader.

Kosa-dachi: Kors-ställning, benen korsade.
Sanchin-dachi: Kort ställning med fötterna och knäna inåtvända.
Hangetsu-dachi: Lång ställning med fötterna och knäna inåtvända.
Keri-waza = sparktekniker
Keri betyder spark. Uttalas geri i sammansatta ord.
Mae-geri: Framåt spark, mae betyder framåt.
Yoko-geri kekomi: Drivande sidspark. Yoko betyder sida. Kekomi betyder att man fullständigt sträcker
benet och laser det i sträckt läge ett kort ögonblick.
Yoko-geri keage: Snärtande sidspark. Benet låses ej, utan foten ryckes omedelbart tillbaka. ke= spark,
age = höja, lyfta upp.
Ushiro-geri: Bakåtspark med sträckt ben, alltså kekomi-typ. Ushiro betyder bakåt.
Mawashi-geri: Rundspark av snärtande typ. Mawashi betyder snurra runt. Ordet är av samma typ som mawate, som betyder vänd, vrid runt. Kom ihåg att man huvudsakligen skiljer på två helt olika typer av sparkar, nämligen kekomi och keage.
Koshi: Fotens främre undersida, med tårna kraftigt uppvikta. Användes i mae-geri och mawashi-geri. Sokuto: Fotens smala ytterkant. Soku = fot, to = egg eller blad. Användes i yoko-geri.
Kakato: Hälen, användes i ushiro-geri och mae-geri kekomi.
Haisoku: Fotens ovansida. Användes i höga mawashi-geri.
Ytterligare keri-waza, som ej går att indela i kekomi eller keage:
Mikkatsuki-geri: Mikka betyder den 3:e dagen i månaden och tsuki betyder måne, alltså tredagarsmåne, d.v.s. en smal halvmåne. Mikkatsuki-geri är en virvelspark besläktad med mawashi-geri. Foten beskriver en halvmånformig kurva. Man träffar med fotens flata undersida. Sparken göres i kata alltid i den egna handflatan.
Fumikomi: Stampsparkar. Mycket vanliga i kata.
Hitzui: Knästöt. Finns i Heian IV.
Sparkarna kan också indelas enligt följande:
Tobi-geri: "Tobi" betyder hopp eller flyga. Hoppsparkar kan vara yoko-tobi-geri eller mae-tobi-geri, den senare finns i kata Kanku-Dai och Gankaku.
Ren-geri: Flera sparkar i tät följd med olika ben. Ex. ni-ren mae-geri, alltså dubbel framåtspark som ofta göres som tobi-geri.
Dan-geri: Flera sparkar som utföres med samma ben, alltså stående på ett ben. Ex. san-dan mae-geri d.v.s. tre framåtsparkar med samma ben.

Fötterna kan också användas till blockeringar, t.ex.:
Mikkatsuki-uke: Utföres ungefär som Mikkatsuki-geri och blockering av en attack göres alltså med fotens undersida.
Nami-gaeshi: Nami betyder våg och gaeshi, eg. kaeshi, betyder återlämna eller återvända. Nami-gaeshi skulle alltså betyda våg som vändes tillbaka. Tekniken finns i kata Tekki Shodan. Man gör en uppåtsvepande rörelse med foten för att undvika en attack mot foten eller blockera en spark mot testiklarna med fotens undersida när båda händerna är upptagna. Underbenets rörelse liknar alltså en våg som rullar upp på stranden och vänder.
Tsuki-waza = knytnävsstötar
Tsûki betecknar drivande knytnävsstötar. Dessa stötar träffar med framsidan på den knutna handens pek- och
långfingerknogar. Den knutna handen heter seiken. Det finns många typer av seiken-tsuki. Den raka stöten är
den viktigaste och den heter choku-tsuki. Choku betyder rak.
Choku-seiken-tsuki indelas i följande typer:
Oi-tsuki: Oi betyder förfölja och syftar på att man utdelar stöten samtidigt som man tar ett långt steg framåt.
Gyaku-tsuki: Gyaku betyder omvänd och avser att stöten utdelas med höger arm om vänster ben är fram och
vice versa.
Kizami-tsuki: En kort rak stöt som utdelas med överkroppen i sned ställning. Tekniken har tillförts systemet i
modern tid och är inte klassisk. Den anses komma från boxar-jab.
När en choku-tsuki utdelas med knytnäven i vertikalt läge, alltså med tumsidan upp benämnes den tate-tsuki.
Tate betyder stående. Tate-tsuki förekommer i kata Chinte.
Om stöten är kort och knytnäven ej har vridits utan slås i omvänt läge, heter stöten ura-tsuki, som förekommer i alla Tekki-kata.

Övriga seiken-tsuki
Age-tsuki: Uppåtlyftande stöt, age betyder lyfta upp. Age-tsuki finns i kata Empi.
Mawashi-tsuki: Rundstöt. Stor cirkulär teknik.
Kagi-tsuki: Kagi betyder krok. Kagi-tsuki förekommer i alla tre Tekki kata.
Yama-tsuki: Utföres med båda knytnävarna samtidigt med överkroppen lutande framåt och vriden i sidvinkel.
Armarnas och huvudets läge påminner om det japanska skrivtecknet för berg, yama som ser ut så här T.
Tekniken finns i kata Bassai-Dai och Wankan.
Awase-tsuki: Awase betyder kombinerad. En hög och en låg stöt samtidigt. Förekommer i kata Nijushiho.
Ippon-ken: Träffar med främre pekfingerknogen framskjuten. Ippon-ken betyder en knoge. Finns i kata Hangetsu.
Ingen seiken i egentlig mening.

Uchi-Waza
Uchi-waza är handtekniker liksom tsuki-waza, men är av en helt annan kategori. Tsuki-waza är drivande knytnävsstötar, medan uchi-waza är tekniker som ofta är av snärtande karaktär och kan träffa med olika delar av knytnäven eller den öppna handen. Även armbågsslag räknas till uchi-waza.
Vi börjar uchi-waza-teknikerna med den knutna handens slag.
Uraken: Betyder knytnävens baksida. Träffar med knogarna på handens ovansida. Uraken finns i två typer,
nämligen yoko-uraken, som slås i sidled, och tate-uraken, som slås vertikalt. Tate-uraken finns i kata Heian III.
Tettsui: Betyder järnslägga och kallas också kentsui, som betyder handslägga. Träffar med knytnävens lillfingersida.
yoko-tettsui finns i Heian III
tate-tettsui finns i Heian I.
Uchi-waza med öppen hand:
Shuto: shu betyder hand. Tecknet för shu kan också uttalas te. To betyder egg och kan också uttalas katana,
som betyder kniv. Shuto betyder alltså handkniv, d.v.s. den vassa kanten på handens lillfingersida. Kallades förr
te-gatana, Shuto-uchi kan göras utifrån soto eller inifrån uchi. Förväxla inte uchi = inifrån, och uchi = slag.
"Uchi s-huto-uchi" är alltså handkantslag inifrån.
Haito: Handkanten på tumsidan.
Teisho-uchi: Slag med den öppna handens framsida precis framför handleden.
Nukite: Nuki betyder spjut och te hand, alltså spjuthand. Slag med fingertopparna. Nukite räknas ibland till
tsuki-waza. Nukite finns t.ex. i kata Heian II. Enfingerstöt heter ippon nukite och finns i Unsu-kata. Nihon nukite utföres med pek- och långfinger separerade. Ögonstöt som finns i kata Chinte.

Uke-waza = blockeringar
Av de blockeringar som utföres med armen eller armarna och händerna knutna är följande de vanligaste:
Jodan age-uke: Jo betyder hög, dan nivå, age lyft och uke blockering.
Gedan-barai: Ge betyder låg och barai svep. Barai heter harai i början av ett ord.
Soto ude-uke: Soto betyder yttre, ude arm. Armblockering utifrån.
Uchi ude-uke: Armblockering inifrån.
Kakiwake: Kaki betyder kil och wake separera. Alltså skilja medelst kil. Finns i Heian IV och Jion m.m. Utföres alltid långsamt i kata.
Juji-uke: Ju betyder 10 och ji skrivtecken. Siffran 10 skrives på japanska som ett kors och blockeringen göres med armarna korsade.Kan också göras med öppna händer, vilket är vanligast i "jodan".
Morote-uke: Morote betyder dubbelhand. Ena handen är stöd i denna blockering.
Otoshi-uke: Otoshi betyder släppa ner. Otoshi-uke finns i kata Jion.

Blockeringar med öppna händer
Shuto-uke: Handkantsblockering.
Shuto-barai: Handkantsvep.
Haito-uke: Blockering med handens tumsida. Finns i kata Unsu.
Haishu-uke: Blockering med handens baksida. Oftast långsam blockering i kata, t.ex. Heian V och Tekki I.
Teisho-uke: Handlovsblockering, finns i kata Jion, Jitte, Empi,
Tate shuto-uke: Vertikal handkantsblockering. Göres oftast långsamt i kata, t.ex. i Bassai-Dai och Sochin.
Nagashi-uke: Nagashi betyder flyta. Svepande blockering som slutar vid örat. Finns i Heian V, Bassai-dai, Kanku-dai etc.
Osae-uke: Osae = Pressa neråt. Nedatsänkande armrörelse framför sig. Kombineras i kata oftast med samtidig nukite, som i Heian II och III.

Kumite-vokabulär
Kumite: Sparring eller partner-övning.
Semete: Den som gör attack, e.g attackhand.
Ukete: Den som blockerar och kontrar, e.g. blockeringshand.
Ippon-kumite: Enstegs kumite.
Sambon-kumite: Trestegs kumite.
Gohon-kumite: Femstegs kumite.
Ippon gaeshi kumite: Gaeshi, eller eg. kaeshi betyder ge tillbaka. Den som gör första attacken
blockerar kontringen och gör själv kontringsattack.
Ju-ippon kumite: Ju betyder fri. Alltså fri enstegs kumite. Brukar kallas för halvfri sparring.
Ju-kumite: Fri kumite, tävlingsform under träning.
Shobu: Match.

Övriga karate-termer
Yoi: Färdiga.
Hajime: Börja.
Yame: Slut
Yasûmi: Vila.
Seiretsu: Uppställning.
Modotte: Backa.
Mawatte: vänd.
Kamae: Position, främst överkroppens och armarnas position.
Kamaete: Kommandoordet för att intaga en position, t. ex. "gedan-barai kamaete"!
Uttalas alltid betonat.
Förväxla inte kamae och kamaete.
Shomen: Betyder framsida. Betecknar rak överkropp, alltså bredsidan framåt.
Avser också lokalens framsida,
åt det hållet man hälsar.
Hanmi (’Uttalas "hammi"): Han = halv, mi = kropp, alltså halv kropp (sedd framifrån).
Betecknar att överkroppen
är vriden halvvägs i sidled som i de flesta blockeringar.
Gyaku hanmi: Omvänt sned överkropp.
Yori-ashi: Glidförflyttning.
Hikite: Hiki betyder drag, alltså draghanden, d.v.s. den hand som ryckes till höften
då man gör en handteknik.
Tsukite: Stöthand.
Jik-ashi: Foten man vrider sig kring i vändningar, eller den som står stilla i en förflyttning.
Do-kyaku: Den fot som förflyttas i en förflyttning eller vändning.
Jun-kaiten: Medroterande höftvridning.
Gyaku-kaiten: Motroterande höftvridning.
Kai: Förening eller sällskap.
Dojo: Träningshall, do = väg, jo = plats. Alltså en plats där någon av zen-vägarna (zendo) utövas.

De japanska räkneorden:

1 ichi
2 ni
3 san
4 shi
5 go
6 roku
7 shichi
8 hachi
9 kyu eller ku
10 ju

Dachi-waza = ställningar |Tsuki-waza = knytnävsstötar | Övriga seiken-tsuki:
| Uchi-Waza | Uke-waza = blockeringar |Blockeringar med öppna händer: |Kumite vokabulär
| Övriga karate termer | De japanska räkneorden: | Karate ord


Denna terminologi har skrivits 1995 av Peter ?? en av klubbens dåvarande medemmar.